Onsdag morgon den 2 juli 2014 kl 07.30 infann jag mig på Neuro Dagvård på Sahlgrenska sjukhuset. Snälla svärmor Lotta körde dit mig eftersom jag inte fick köra bil. Jag blev mottagen av personalen och fick en massa information om vad som skulle hända under dagen. Jag blev tilldelad en säng och intog sängläge.
Jag fick en nål instucken i vänster handled och det togs en massa blodprover och givetvis kontrollerades blodtrycket.

Efter detta inleddes en tid av väntan eftersom man inte fått någon tid från kärlröntgen.
Menas jag väntade så fick jag lite lunch, vilket inte var alls dumt 🙂

Sen fick jag besked om att de fått in ett akutfall på kärlröntgen och i bästa fall skulle jag få komma in på eftermiddagen. Nu blev det plötsligt lite jobbigt, tänk om det inte skulle bli av alls idag? Många tankar for runt i huvudet om detta nu.

Men ungefär 13.30 fick jag besked om att de kunde ta emot mig och då började förberedelserna för att rullas iväg till kärlröntgen. Jag fick ta på mig en fin sjukhusklädsel och så rullades jag iväg.

När jag kom in på röntgen så fick jag en ordentlig genomgång av röntgensköterskan och röntgenläkaren om vad som skulle ske. Jag begärde och fick lite lugnande medel (Stesolid intravenöst) och så började förberedelserna för undersökningen dvs jag blev rakad i ljumskarna och tvättad med antibakteriellt medel. Jag fick en bedövningsspruta i höger ljumske (ungefär som en tandläkarbedövning sa dom).

Jag fick ligga blickstilla på rygg och så började det….

Läkaren började med att försöka punktera ett blodkärl i höger ljumske för att kunna föra in en kateter, men han hade lite problem att tränga in i blodkärlet så det tog en stund och gjorde faktiskt lite ont, men framför allt kändes det väldigt obehagligt.
Till slut fick han till det och man började föra in katetern via blodsystemet upp till hjärnan, vilket kändes lite märkligt måste jag säga. När man var framme sen så skulle man positionera katetern på olika ställen för att sen spruta in kontrastvätska och ta röntgenbilder. Det kändes otroligt surrealistiskt för när man t.ex. sprutade in på ett ställe så blev man varm i höger arm och på ett annat ställe så blev man varm i hela ansiktet. Sen när de tog röntgenbilderna så kunde man se framför sig som ett sprakande stjärnfall hur det for runt små blixtar framför mig. En mycket konstig känsla..:-)
Hela undersökning tog ca 1,5 timma med förberedelser och var inte någon speciellt angenäm upplevelse.
När man var klar med undersökningen så förde man ut katetern och tillslöt hålet i blodkärlet med något som kallas Starclose (se beskrivning nedan) vilket gör att man kan gå upp ur sängen snabbare än vad som var fallet tidigare, då man fick ligga kvar med tryck med sandpåsar.

Sen när det var gjort så fick man ett speciellt plåster på det som genom ett lufttryck tryckte på såret och genom att släppa på lufttrycket med ca 30 min mellanrum så kunde man ta bort det helt (se bild nedan)

Någon puss i ljumsken var man definitivt inte intresserad av här 🙂
Efter att ha fått ligga stilla ca 30 minuter efter operationen så rullades jag upp på avdelningen där jag skulle ligga still i ytterligare en timma för att sen få gå upp och röra på mig lite, så att de skulle se att allt fungerade normalt.
Jag blev också undersökt av en läkare efteråt där jag fick gå igenom en massa tester för att konstatera att jag inte hade tagit skada av själva undersökningen dvs lyfta på armar o ben, testa reflexer, ögonens rörlighet, synfält osv. Och allt verkade OK.
Jag bad också röntgendoktorn om några röntgenbilder på hur min hjärna såg ut och han skickade snällt ett par bilder till mig (se nedan). Själva AVM-et kan man se längst bak på bilden som ett sammanhängande trassel som är ca 3cm i diameter.
Inte alla som har bildbevis på att man har en hjärna 🙂

Runt 18.15 kom sen Lotta och hämtade mig igen och så åkte vi hem.
En mycket lång och omtumlande dag med en massa ångest och känslor, men när det i alla fall gjort och på måndag den 7 juli skall man ha en genomgång på Sahlgrenska om vad som nu skall göras och till dess så skall jag bara ta det lugnt och får i princip inte utföra något ansträngande..